Varför får man muskelkramp?

Mitt i natten vaknar du av en smärtsam kramp i vaden som gör att muskeln knyter sig till en hård boll. Du sträcker häftigt på foten och krampens grepp släpper efter sekunder. Muskelkramp är extremt vanligt, drabbar uppskattningsvis 60 procent av alla vuxna minst en gång om året, men orsaken debatteras fortfarande bland forskare.

Den klassiska förklaringen pekar på elektrolytobalans: för lite natrium, kalium, magnesium eller kalcium stör muskelns förmåga att slappna av. Hård fysisk aktivitet i värme med kraftig svettning passar denna modell, och det är sant att svårt uttorkade personer krampar oftare. Men studier har visat att elektrolytnivåerna hos krampdrabbade idrottare ofta inte skiljer sig från de som inte krampar.

En nyare teori, neural fatigue-modellen, föreslår att kramp orsakas av överaktivitet i alfa-motorneuronerna, nerverna som styr muskeln. Vid trötthet minskar de hämmande signalerna från senreceptorer, golgisenorgan, medan de exciterande signalerna från muskelspolar ökar. Obalansen gör att muskeln kontraherar okontrollerat. Denna teori stöds av att sträckning, som aktiverar golgisenorganen, snabbt lindrar kramp.

Nattliga vadkramper drabbar framför allt äldre och gravida. Orsaken kan vara en kombination av försämrad cirkulation, förändrad nervfunktion och muskelförkortning under sömn. Förebyggande åtgärder inkluderar sträckning av vadmusklerna före sänggåendet, tillräckligt vätskeintag och att undvika att sova med stretchade fötter. Magnesiumtillskott hjälper enligt forskning bara marginellt, trots sin popularitet.