Vad är epigenetik?

Enäggstvillingar har identiskt DNA men kan utveckla helt olika sjukdomar, fysisk form och till och med personlighetsdrag med åren. Förklaringen heter epigenetik: förändringar i hur gener uttrycks utan att DNA-sekvensen ändras. Samma genuppsättning kan ge väldigt olika resultat beroende på vilka gener som är på och vilka som är avstängda.

De vanligaste epigenetiska mekanismerna är DNA-metylering och histonmodifiering. Vid metylering fäster en metylgrupp på en specifik punkt i DNA-strängen och blockerar avläsningen av genen. Det är som att sätta en tejpbit över en rad i en instruktionsbok. Histonmodifiering ändrar hur tätt DNA:t lindas runt de proteiner det paketeras av: tätt lindning stänger av generna, lös lindning gör dem tillgängliga. Ingen DNA-bokstav ändras, men effekten kan vara lika genomgripande som en mutation.

Det revolutionerande med epigenetik är att dessa markeringar påverkas av miljön. Kost, stress, kemikalier, träning och till och med socialt beteende kan ändra vilka gener som är aktiva. Honungsbin illustrerar det dramatiskt: arbetare och drottning har identiskt DNA, men drottningen som utfodras med gelé royale aktiverar en helt annan genuppsättning och lever tio gånger längre. Hos människor har man visat att svält under graviditet kan ge epigenetiska förändringar hos barnet som ökar risken för metabola sjukdomar decennier senare.

Mest kontroversiellt: vissa epigenetiska markeringar verkar kunna ärvas. Studier på möss visar att stressresponser och kostvanors effekter kan överföras till avkomman utan att DNA-sekvensen ändras. Hos människor är bevisen mer begränsade, men data från den nederländska hungervinter 1944-45 tyder på att svältens epigenetiska spår syntes hos barnbarnen till de drabbade. Om transgenerationell epigenetik bekräftas fullt ut utmanar det den klassiska uppfattningen att bara DNA-sekvensen ärvs.