Vad är inflation?

En glass som kostade 5 kronor 1990 kostar runt 25 kronor idag. Den prisökningen beror på inflation, en allmän och ihållande höjning av prisnivån i ekonomin. Pengarnas köpkraft minskar: för samma hundralapp får du färre varor nästa år än du får idag.

Statistiska centralbyrån (SCB) mäter inflationen varje månad genom att priskontrollera en korg av drygt 1 000 varor och tjänster som svenska hushåll konsumerar. Korgen viktas efter hur stor del av budgeten varje vara utgör, boende väger tungt, medan tandkräm knappt syns. Resultatet uttrycks som konsumentprisindex (KPI). Riksbanken använder KPIF, en variant som rensar bort effekten av ändrade bolåneräntor, som sitt officiella inflationsmått.

Varför uppstår inflation?

Efterfrågeinflation drivs av att konsumenter och företag vill köpa mer än ekonomin hinner producera. Priserna stiger för att ransonera utbudet. Kostnadsinflation uppstår när produktionskostnader ökar (dyrare energi, råvaror eller löner) och företag välter kostnaden vidare till kunderna. Under 2022 drev stigande energipriser efter Rysslands invasion av Ukraina upp den svenska inflationen till över 10 procent, den högsta nivån sedan tidigt 1990-tal.

Riksbanken styr inflationen med styrräntan. Högre ränta gör det dyrare att låna, vilket dämpar konsumtion och investeringar. Målet är 2 procent per år, tillräckligt lågt för stabil köpkraft men tillräckligt högt för att undvika deflation, som kan vara minst lika skadlig. Japan kämpade med deflation i över två decennier, med stagnerande tillväxt som följd.

Vinnare och förlorare

Låntagare gynnas av inflation, skulden urholkas i reala termer. Sparare med pengar på bankkonto förlorar köpkraft om räntan inte håller jämna steg. Pensionärer med fast pension drabbas hårt under perioder av hög inflation, medan löntagare kan kompenseras genom löneförhandlingar. Fastighetsägare ser ofta sitt tillgångsvärde stiga i takt med priserna.