Lorenzkurvan är ett verktyg som används för att visualisera och jämföra olika inkomstfördelningar. Kurvan visar hur stor andel av samhällets totala inkomster som tas emot av olika inkomstgrupper.
För att rita upp en Lorenzkurva placerar man inkomstgrupperna på den horisontella axeln i stigande ordning från vänster till höger. Den vertikala axeln visar andelen av samhällets totala inkomster som tas emot av varje inkomstgrupp. Kurvan ritas upp genom att ansluta punkterna för varje inkomstgrupp.
En Lorenzkurva som är jämn och konkav (som en halvcirkel) visar på en mer jämlik inkomstfördelning, där alla inkomstgrupper tar emot ungefär lika stor andel av samhällets totala inkomster. En Lorenzkurva som är ojämn och konvex (som en parabol) visar på en ojämlik inkomstfördelning, där vissa inkomstgrupper tar emot en mycket större andel av inkomsterna än andra.
Lorenzkurvan kan användas för att jämföra inkomstfördelningen mellan olika länder, mellan olika tidsperioder i samma land, eller mellan olika grupper i samma land (t.ex. kön, ålder, utbildningsnivå). Lorenzkurvan är ett viktigt verktyg för att analysera och förstå olika aspekter av ekonomisk ojämlikhet.
Lorenzkurvan är uppkallad efter den amerikanske nationalekonomen Henry Lorenz, som först använde kurvan i en studie om inkomstfördelningen i USA år 1905. Lorenz fann att den amerikanska inkomstfördelningen var ojämlik och att de rikaste inkomstgrupperna tog emot en mycket större andel av samhällets totala inkomster än de fattigaste inkomstgrupperna.
Lorenzkurvan har sedan dess använts av många olika forskare och institutioner för att undersöka inkomstfördelningen i olika länder och samhällen. Kurvan har också varit föremål för omfattande debatt och kritik, eftersom den har olika begränsningar och kan ge olika resultat beroende på hur man definierar och mäter inkomst. Trots dessa begränsningar är Lorenzkurvan fortfarande ett viktigt verktyg för att analysera ojämlikhet och fördela resurser på ett mer rättvist sätt.
