Fettspjälkning börjar redan i munnen, men sker i huvudsak i tunntarmen. När vi äter, blandas fettet med saliven i munnen. I magen bryts däremot fetterna ned ytterligare med hjälp av magsaften. Den verkliga spjälkningen eller nedbrytningen av fett påbörjas dock först när maten når tunntarmen. Då blandas de med galla som produceras av levern och lagras i gallblåsan. Gallsalterna är nödvändiga för att underlätta digestion och absorption av fett.
Fettmolekyler är stora och vattenkänsliga, vilket gör dem svårsmälta för kroppen. Gallsalterna fungerar som emulgeringsmedel, vilket innebär att de gör fetterna mer vattenlösliga så att de kan tas upp av kroppen. Gallsalterna bryter ner fettet i mindre droppar, en process som kallas emulsion. Detta förbättrar effektiviteten i nedbrytningsprocessen och ökar fettets yta så att fettspjälkande enzymer, såsom lipaser, kan göra sitt jobb.
Lipaser är enzymer som bryter ner fetterna till mindre molekyler som kroppen kan använda. I denna fas, triglycerider, den mest vanliga formen av fett i kosten, delas upp i glycerol och fettsyror av det lipolytiska enzymet. Dessa fettsyror kan sedan transporteras till blodomloppet och till cellerna i kroppen. Här kan de användas för energiproduktion, bygga och reparera celler, producera hormoner och andra viktiga funktioner.
