Vad är acetaldehyd?
Acetaldehyd är en giftig kemisk förening som bildas i levern när alkohol bryts ner. Den är betydligt giftigare än etanolen den kommer ifrån och orsakar rodnad, hjärtklappning och illamående när den ansamlas i blodet.
Acetaldehyd är en färglös vätska med stickande lukt som bildas när kroppen bryter ner alkohol. Ämnet är cirka 10 till 30 gånger giftigare än etanol och står för en stor del av de obehagliga effekterna av bakfylla. Det finns även i små mängder i mogen frukt, kaffe och tobaksrök, och används industriellt som råvara för plaster och ättiksyra.
När du dricker alkohol transporteras etanolen till levern. Där omvandlas den först till acetaldehyd av enzymet alkoholdehydrogenas. Acetaldehyden bryts sedan vidare ner till ättiksyra av ett annat enzym, aldehyddehydrogenas, och försvinner slutligen ut ur kroppen som koldioxid och vatten. Flaskhalsen är det andra steget. Om acetaldehyden bildas snabbare än den hinner brytas ner ansamlas den i blodet och orsakar hjärtklappning, ansiktsrodnad, illamående och huvudvärk.
Ungefär 40 procent av befolkningen i Östasien bär på en genvariant som gör aldehyddehydrogenas mycket mindre effektivt. För dem räcker ett glas vin för att ge tydlig rodnad, hjärtklappning och illamående, en reaktion som kallas alcohol flush. Samma mekanism utnyttjas medvetet i läkemedlet disulfiram, som blockerar enzymet och används mot alkoholberoende.
Världshälsoorganisationen klassar acetaldehyd från alkoholdrycker som cancerframkallande för människor. Ämnet binder direkt till DNA och kan orsaka mutationer, och det är en av de mekanismer som kopplar alkoholkonsumtion till ökad risk för cancer i mun, svalg, matstrupe och lever. Studier tyder på att även måttlig alkoholkonsumtion höjer denna risk påtagligt hos personer med långsam nedbrytning.
Vanliga frågor
- Hur farligt är acetaldehyd?
- Acetaldehyd är ungefär 10 till 30 gånger giftigare än etanol vid samma mängd. WHO klassar ämnet som cancerframkallande grupp 1 när det bildas av alkoholdrycker.
- Varför blir vissa röda i ansiktet av alkohol?
- Omkring 40 procent av östasiater har en genvariant som gör nedbrytningsenzymet aldehyddehydrogenas mycket långsamt. Acetaldehyden ansamlas och ger tydlig hudrodnad och hjärtklappning.
- Kan man bryta ner acetaldehyd snabbare?
- Nej, hastigheten styrs av leverenzymet aldehyddehydrogenas och är till stor del genetiskt bestämd. Varken kaffe, motion eller hälsokostpreparat påverkar nedbrytningen nämnvärt.
- Finns acetaldehyd i annat än alkohol?
- Ja. Små mängder finns naturligt i mogen frukt, yoghurt, kaffe och bröd. Tobaksrök innehåller också höga halter, vilket bidrar till rökningens cancerrisk.