Varför drömmer vi?
Människor drömmer ungefär två timmar per natt, fördelat på fyra till sex REM-perioder. Den ledande teorin är att drömmar hjälper hjärnan bearbeta och stärka minnen. En annan teori ser drömmar som hotrepetering där hjärnan simulerar faror i en säker miljö. REM-sömn verkar nödvändig för minne, immunförsvar och hjärnans utveckling, särskilt hos spädbarn.
Varje natt tillbringar en vuxen människa runt två timmar i drömtillstånd, fördelat på fyra till sex REM-perioder. Under dessa perioder är hjärnan nästan lika aktiv som under vakenhet, medan kroppen är i det närmaste förlamad. Trots att drömmar har fascinerat människor i tusentals år saknar vetenskapen fortfarande ett entydigt svar på varför vi drömmer.
Den mest utbredda teorin i dag är att drömmar hjälper hjärnan att bearbeta minnen. Under REM-sömnen stärks kopplingar mellan nyligen inlärda erfarenheter och äldre minnesbanker. Forskare vid flera universitet har visat att personer som sover efter inlärning presterar märkbart bättre vid test dagen efter. Drömmarnas ofta bisarra innehåll kan vara en bieffekt av att hjärnan testar och kombinerar minnesbilder utan den vakna hjärnbarkens censur.
En annan teori ser drömmar som en form av hotrepetering. Hjärnan simulerar farliga situationer, jaganden och konflikter, i en säker miljö. Det evolutionära värdet skulle vara att träna reaktionsförmågan utan verklig risk. Att mardrömmar är vanligare än njutbara drömmar stöder den idén. Sigmund Freuds klassiska tolkning att drömmar är förtäckta önskningar har i stort övergetts av modern neurovetenskap, men hans grundläggande insikt att drömmar säger något om vårt inre lever kvar i förändrad form.
REM-sömn verkar nödvändig oavsett vilken teori som stämmer. Försöksdjur som fråntas REM-sömn utvecklar minnesproblem, nedsatt immunförsvar och i extremfall dör de. Spädbarn spenderar upp till åtta timmar per dygn i REM, vilket tyder på att drömmar kan vara avgörande för hjärnans tidiga utveckling. Frågan är inte om drömmar fyller en funktion, utan vilken av de föreslagna funktionerna som väger tyngst.
Vanliga frågor
- Drömmer alla människor?
- Ja, alla som sover genomgår REM-perioder med drömmar. De som säger att de aldrig drömmer minns helt enkelt inte sina drömmar vid uppvaknandet.
- Varför glömmer man drömmar så snabbt?
- Under sömnen är noradrenalin, en signalsubstans kopplad till minneslagring, på mycket låg nivå. Det gör att drömmar sällan kodas som långtidsminnen om man inte vaknar mitt i en.
- Kan man styra sina drömmar?
- Ja, fenomenet kallas luzid dröm. Genom tekniker som verklighetstest under dagen kan man lära sig att bli medveten om att man drömmer och delvis styra handlingen.
- Varför är mardrömmar vanligare än bra drömmar?
- En teori är att drömmar fungerar som hotrepetering. Hjärnan simulerar faror för att träna reaktionsförmågan, och hotfulla scenarier dominerar därför innehållet.
- Drömmer djur?
- Ja, de flesta däggdjur och fåglar genomgår REM-sömn. Hundar som rycker i sömnen och rör tassarna verkar genomleva drömscenarier liknande våra.