Yani är ett ord av turkiskt och arabiskt ursprung som används både i vardagligt tal och i mer formella sammanhang. Ordet är i grunden en fyllnadsfras eller samtalspartikel, som används för att fylla luckor i samtalet eller för att ge talaren lite mer tid att tänka på vad de ska säga härnäst. Liksom ”like” på engelska eller ”öhm” på svenska, kan ”yani” användas ganska löst i dialog.
Bokstavligen översatt betyder ”yani” ”det vill säga” eller ”med andra ord”. Det används för att klargöra eller förtydliga något som just har sagts, eller för att förbereda för en förklaring eller utfyllnad. Medan dess grundläggande betydelse är densamma på både turkiska och arabiska, kan användningen skilja sig åt mellan olika regioner och länder där språken talas.
Men varför dyker ”Yani” upp i conversationer på andra språk? Tack vare den globala spridningen av tv-draman och musik från Mellanöstern, har ordet börjat smyga sig in i jargongen för icke-arabiska eller turkisk-talande individer. Det är ett bra exempel på hur språk kan låna och absorbera ord och fraser från varandra, vilket bidrar till den ständiga utvecklingen och förnyelsen av mänskligt tal.
Samtalspartiklar som ”yani” och ”like” finns i många kulturer världen över och spelar en viktig roll i muntlig kommunikation. I japanska används ”ano” eller ”eto” som tvekansuttryck, liknande ”uh” eller ”um” på engelska. I spanska kan man höra ”este…” som en fyllnadsfras när talaren söker efter rätt ord. Dessa partiklar kan uppfattas som onödiga eller till och med irriterande av vissa, men de utför en kritisk funktion genom att signalera till lyssnaren att talaren fortfarande processerar sin tanke eller söker efter rätt ord.
I en alltmer globaliserad värld blir exponeringen för olika språk och kulturer vanligare. Detta leder till ökad blandning av språkliga uttryck och fyllnadsord. Förutom att berika våra egna språk kan införlivandet av främmande samtalspartiklar också fungera som en form av kulturell brobyggnad, där människor kan känna sig mer kopplade till andra kulturer genom gemensamma språkliga uttryck.
Att förstå och uppskatta dessa små, ofta förbisedda delar av språk kan öka vår empati och förståelse för andra kulturer. Det påminner oss om att, trots våra skilda bakgrunder och erfarenheter, delar vi många liknande mänskliga tendenser, inklusive hur vi kommunicerar i vardagliga samtal.
Samtalspartiklar är fascinerande eftersom de ger insikt i hur olika kulturer hanterar tvekan, reflektion och klargörande i muntlig kommunikation. Här är en lista över tio samtalspartiklar från olika kulturer:
- Yani
Kultur: Turkisk, Arabisk
Användning: Används som ”det vill säga” eller ”med andra ord” för att klargöra eller förtydliga. - Like
Kultur: Engelsk
Användning: Används ofta som en fyllnadsfras i muntlig kommunikation. - Öhm
Kultur: Svensk
Användning: Används som tvekan eller paus i samtal. - Ano/Eto
Kultur: Japansk
Användning: Uttrycker tvekan eller sökande efter rätt ord. - Este
Kultur: Spansk
Användning: Fyllnadsfras när talaren söker efter rätt ord. - Euh
Kultur: Fransk
Användning: Används när man tvekar eller söker efter ord, liknande ”uh” på engelska. - Emm
Kultur: Irland (Irländsk engelska)
Användning: En fyllnadsfras, ofta använd för att fylla ett ögonblick av tvekan. - 那个 (Nèige)
Kultur: Kinesisk
Användning: Används som ”um” eller ”uh” när talaren tvekar eller tänker. - Dakara
Kultur: Japansk
Användning: Används för att introducera en förklaring, liknande ”så” eller ”därför” på engelska. - Pues
Kultur: Spansk
Användning: Används i början av en mening som en fyllnadsfras, ofta när man reflekterar eller tänker. - Alors
Kultur: Fransk
Användning: Ofta använd vid början av en mening som en övergångsfras eller när man reflekterar. - Hã?
Kultur: Portugisisk
Användning: Används när man inte hörde eller förstod något, motsvarande ”va?” på svenska. - Jadi
Kultur: Indonesisk
Användning: Används för att introducera en konsekvens eller förklaring, liknande ”så” eller ”alltså”. - Lah
Kultur: Singaporeansk engelska (Singlish)
Användning: En fyllnadsfras för att förstärka eller mjuka upp ett uttalande. - Des
Kultur: Grekisk
Användning: Används i början eller slutet av en mening för att ge betoning. - Ach so
Kultur: Tysk
Användning: Används när något plötsligt förstås eller inses, motsvarande ”ah, jag förstår”. - Kya
Kultur: Hindi
Användning: Används för att fråga ”vad?”, ofta i respons till något oväntat. - Hè?
Kultur: Holländsk
Användning: Uttrycker förvåning eller förvirring, liknande ”huh?” på engelska. - Eh
Kultur: Kanadensisk engelska
Användning: Används i slutet av meningar för att söka bekräftelse eller förståelse, liknande ”eller hur?”. - Na
Kultur: Hindi
Användning: Används i slutet av en mening för att ge en mild ton, liknande ”ju” på svenska. - Bhaalo
Kultur: Bengaliska (Indien och Bangladesh)
Användning: Används ofta för att bekräfta att något är bra eller för att ge samtycke, liknande ”bra” eller ”okej”. - Le
Kultur: Mandarin (Kinesisk)
Användning: En partikel som placeras i slutet av en mening för att indikera en avslutad handling eller för att lägga tonvikt. - Oi
Kultur: Portugisisk (Brasilien)
Användning: Ett informellt sätt att hälsa på någon, liknande ”hej”. Används också i australisk engelska som ett uttryck för uppmärksamhet eller överraskning. - Aigoo (아이구)
Kultur: Koreansk
Användning: Ett uttryck av överraskning, frustration eller medkänsla. Det kan liknas vid ”åh herregud” eller ”oj då” på svenska. - Wallahi
Kultur: Arabisk
Användning: Används för att svära på något eller bekräfta ärlighet, liknande ”jag svär” eller ”ärligt talat”.
