Mary Anning (1799-1847) var en brittisk fossiljägare som är känd för att ha upptäckt en mängd olika fossiler som har hjälpt till att förändra våra förståelse för den geologiska historien. Anning föddes i Dorset, England, och började tidigt samla fossiler tillsammans med sin far. Anning var en av de första som kände till och beskrev en mängd olika fossiler som hade upptäckts i England. Bland annat beskrev hon tre olika arter av dinosauriefossiler, inklusive den första igenkända ichthyosaurien och plesiosaurien.
Anning är även ansedd för att ha hjälpt till att utveckla teorier om evolution, som Charles Darwin senare skulle använda i sin teori om evolution. Hennes upptäckter ändrade vårt syn på den geologiska historien och hjälpte till att bygga upp kunskapen om den moderna biologin.
Anning bidrog även till att utveckla den svenska geologiska forskningen. Hon är bland annat känd för att ha skickat fossiler till den svenska geologen och paleontologen J.E. Gunnar Andersson, som använde sina upptäckter för att förklara den geologiska historien i Sverige.
Anning har också hyllats som en pionjär inom kvinnors vetenskapliga bidrag. Hon var en av de första kvinnorna som fick erkännande för sina vetenskapliga bidrag och hyllades för att ha överträffat de manliga kollegorna inom geologin.
Ett specifikt exempel på Mary Annings betydelse för den svenska geologin är att hon skickade fossiler till J.E. Gunnar Andersson, vilket hjälpte honom att beskriva den geologiska historien i Sverige. Dessa fossiler, som bland annat innehöll fynd av ichthyosaurier och plesiosaurier, är fortfarande en viktig del av den svenska geologiska forskningen.
