Florence Nightingale var en brittisk föregångare för modern sjukvård och har ofta kallats ”moderna sjukvårdens moder”. Hon föddes den 12 maj 1820 i Florence, Italien, och fick sitt förnamn efter födelsestaden. Nightingale ägnade större delen av sin karriär åt att reformera sjukvården och förbättra sjukhusens hygien och miljö.
Nightingale studerade matematik och statistik vid Oxford University och använde dessa kunskaper för att kartlägga och förbättra hygien och sjukvårdsstandarder. Hon fick sin första erfarenhet av sjukvård under ett år som volontär på ett fattighem i London. 1854 rekryterades Nightingale av den brittiska armén för att leda sjukvården för soldater som deltog i det kriminella kriget. Hon ledde ett team av 38 kvinnor som förbättrade hygienen och sänkte dödligheten.
Nightingale använde sin matematiska kunskap för att samla in och analysera data om sjukvårdens effektivitet. Hon kom till slutsatsen att dödligheten för de sjuka soldaterna hade minskat drastiskt tack vare förbättringar av hygienen och miljön. Hon publicerade sina slutsatser och föreslog åtgärder som skulle leda till bättre sjukvård.
Nightingale blev snabbt världsberömd och tilldelades flera utmärkelser för sitt arbete. Hon blev den första kvinnan som fick Order of Merit, den högsta utmärkelsen som kan tilldelas en civilperson i Storbritannien. Hon har även fått hedersdoktorat från universitet som Uppsala universitet i Sverige.
Nightingale fortsatte att förbättra sjukvården genom att skriva böcker och göra föreläsningar. Hon anses ha varit en av de första personerna som förespråkade för att sjukvård ska finnas tillgänglig för alla, oavsett ekonomisk status.
I Sverige har Nightingale inspirerat många föregångare inom sjukvården som Ingrid Boström som startade Sveriges första sjuksköterskeskola i Stockholm 1881. Det var den första formella utbildningen för sjuksköterskor i Sverige och har inspirerat många sjuksköterskor att sträva efter en högre standard för sjukvård.