En whitelist är en lista över godkända deltagare som får tillgång till en token-försäljning, såsom en Initial Coin Offering (ICO), Initial Exchange Offering (IEO) eller Security Token Offering (STO). Whitelist-processen används för att skydda ett projekt mot skadliga aktörer och förhindra skräppost.
Whitelist-processen börjar med att ett projekt skapar en lista över godkända deltagare. För att bli godkänd måste deltagaren uppfylla vissa kriterier, som att de är kvalificerade investerare eller tillhandahåller vissa personuppgifter. Deltagarna kan också krävas att betala en avgift. När en deltagare har godkänts kommer deras namn att läggas till whitelisten.
När whitelisten har skapats kan projektet använda den för att begränsa åtkomst till token-försäljningen. Alla som inte är godkända deltagare kommer att nekas tillgång. Detta gör att projektet kan skydda sig mot skadliga aktörer som försöker skapa skräppost.
Whitelist-processen är ett effektivt sätt att skydda ett projekt mot skadliga aktörer. Det ger ett extra skyddsnivå som förhindrar att icke-godkända deltagare får tillgång till token-försäljningen. Whitelisten kan också användas för att begränsa antalet deltagare och hålla kostnaderna för projektet låga.
Whitelist-processen är dock inte utan sina risker. Om en icke-godkänd deltagare lyckas ta sig in i token-försäljningen kan det leda till stora förluster. För att förhindra att detta händer bör projektet använda flera olika säkerhetsfunktioner för att skydda token-försäljningen. Dessa inkluderar kryptering, personlig autentisering, kontroll av IP-adresser och mångfaktorautentisering.
Sammanfattningsvis är whitelist ett effektivt sätt att skydda ett projekt mot skadliga aktörer. Genom att använda whitelist-processen kan projektet begränsa åtkomst till token-försäljningen och förhindra skräppost. För att skydda token-försäljningen bör projektet också använda flera olika säkerhetsfunktioner.
