Sladdpåst, ett gotländskt ord med oklart ursprung, är en tradition som genomförs på Gotland, ofta under veckan före fastan. Traditionen med sladdpåst har funnits sedan medeltiden, och även fast dess ursprung och betydelse kan variera beroende på vem man frågar, går det inte att förneka dess betydelse för gotländsk kultur och gemenskap.
Traditionen innebär att en grupp människor går från gård till gård och sjunger specifika sånger i utbyte mot mat eller tilltugg. Laget med sladdpåst-sångare består oftast av endast män. Klädda i färgglada lappade dräkter med höga hattar, påminner de om karnevalstält. De sjunger ’sladdpåstvisor’, specifika sånger som endast sjungs under denna tid på året. Traditionens exakta innebörd har diskuterats och ändrat över tid, men många antyder att det kan vara en form av offer till livets symboliska träd för att få en god skörd.
Oavsett dess exakta ursprung eller symbolisk betydelse, betyder Sladdpåst mycket för Gotland och dess invånare. Det är ett sätt för folk att sammanstråla och fira gemenskapen och kulturen. Under fastan, en tid då en annars skulle undvika lyx och överdrifts betonar Sladdpåst vikten av att hitta glädje i livets enkelhet. Det är därför en tid då invånarna ser sina grannar och firar alla de små saker som gör Gotland, och livet självt, vackert.
