Övervänt, eller övervändning, är ett utmärkande drag i Norrländska dialekter, främst de västerbottniska och norrbottniska. Det innebär att en ställdvolym, som är en typ av vokal eller ett vokalljud, skiftar i uttal mellan ordets stom- och ändelsevokal. Olika dialekter har olika regler och särdrag kring övervändning, och det påverkar inte bara uttalet av individuella ord utan ger hela dialekten dess särprägel.
Övervändningens funktion beskrivs bäst genom exempel. I ordet ’kare’, som betyder karl på svenska, uttalas ’a’-ljudet i den Norrländska dialekten först som ett kort ’å’-ljud (’kå’), och sedan som ett kort ’a’-ljud (’re’). Följaktligen blir ordets fullständiga uttal ’kåre’ istället för ’kare’, vilket är typiskt för övervändning i de norrländska dialekterna.
Även om övervändning kan förefalla förvirrande till en början, ger det språket en unik rytm och ton. Det är en integrerad och viktig del av den Norrländska dialekten, och att förstå den hjälper till att fullt ut uppskatta rikedomen och variationen i det svenska språket.
