Mä, betecknar inom en värmländska tradition den självklara roll han eller hon spelar i en generell kontext. Ämnet ”mä” är inte generiskt ”han” eller ”hon”, utan refererar till en specifik person, vars identitet är en gemensam kunskap för talaren och lyssnaren. Det är ofta personen som närmast följer efter den avsändande personen i tid och rum men det kan också vara personen som man just nämnde.
Denna betoning på en specifik natur och behovet av sammanhang gör att ”mä” kan uppfattas som oklarhet för icke-infödda talare. Men det bidrar till den speciella charmen hos den värmländska dialektens effektiva och koncisa uttryck. T.ex ”Han tog cykeln å for mä”, det innebär att personen tog sin cykel och åkte iväg.
Värmländska, som så många andra svenska dialekter, visar en stor variationsrikedom både vad gäller ordförråd och grammatik. När man lär sig mer om ämnet ”mä” och andra särdrag i den värmländska, börjar man stupa ner i ett dialektalt universums rikhet och mystik – en värld som ger röst åt livet och historien på ett sätt som standardsvenska inte kan.
