Jolappel är ett ord i värmländsk dialekt, historiskt använd i vissa delar av Värmland. Det ordagrant betyder ”juläpple” men istället för att vara ett äpple är det faktiskt en vedklots. Denna vedklots målas oftast i rött – en färg vanligt förknippad med julen i Sverige – och har ett urgröpt hål i mitten. Ibland är detta hål fyllt med en naturalistisk skildring av något typiskt vinter- eller julrelaterat, till exempel små kottar och gröna gran- eller tallkvistar.
Jolappels rolle var till en början praktisk. De användes för att lyfta upp krukor eller grytor över öppna eldar, men med tiden har de kommit att bli ett traditionellt dekorativt julelement. Deras röda färg och det de innehåller – vanligtvis kottar och kvistar – kopplades till julen, och de började ses mer som en del av juldekorationerna än som ett köksverktyg. Jolappel är särskilt unikt eftersom det inte finns någon exakt motsvarighet i andra kulturer eller traditioner.
Trots att det inte är så allmänt känt eller mycket spritt utomlands, har Jolappel blivit en symbol för en gammal skandinavisk tradition. Det är en fantastisk påminnelse om hur vissa användbara föremål har utvecklats till att vara mest kända för deras estetiska och symboliska värden. Och det påminner oss också om att det är dessa små, unika detaljer som gör varje kulturs firande av universella högtider, som julen, speciella och minnesvärda.
