Hôssbönn, som bokstavligt översätts till ”höstböna” på svenska, är en gammal tradition som firas i Värmland, främst i de västra delarna. Den äger rum i slutet av augusti eller början av september, då skördesäsongen är i full gång och den första potatisen börjar titta fram i jorden. Traditionen sträcker sig långt tillbaka till fornnordisk tid då man firade skördegudinnan Freja och tackade henne för årets avkastning, samt bad om framgång för kommande sådd.
Under Hôssbönn firar man med god mat och dryck, där naturligtvis mycket av fokus är på det som skördats under säsongen. Traditionellt sett serveras då rätter som är starkt förknippade med regionen, såsom potatis, rödbetor, morötter och andra rotfrukter. För att hedra den historiska tidens anda inkluderar måltiden även gamla traditionella värmländska rätter som kôrv (korv) och klåbbôpaus (klappgröt). Festligheterna ackompanjeras oftast med traditionell folkmusik och dans.
Trots att Hôssbönn har rötter i gamla religiösa traditioner, är det idag främst en kulturell och social händelse där bygden samlas för att fira skörden, minnas historien och upprätthålla banden mellan generationer. Det är också ett utmärkt tillfälle för utomstående att få en glimt av värmländsk kultur och skik första hand.
