Psykologiskt försvar, kanske mest känt via Sigmund Freuds arbete, är processer genom vilka individer undgår medvetenheten om obehagliga verkligheter, tankar eller känslor. De skapar en buffert mellan personens medvetna sinne och element som kan orsaka interna konflikter, ha negativ inverkan på självbilden eller utlösa känslor av ångest. Genom att använda psykologiska försvar kan individer, oftast omedvetet, hålla sanningar på avstånd och dölja dem för sig själva.
Försvarsmekanismer varierar och inkluderar många taktiker som förnekelse (förkastande av en obehaglig verklighet), förträngning (att skjuta undan minnen eller upplevelser från medvetandet), projektion (att tillskriva andra egna oönskade känslor) och rationalisering (att skapa logiska men felaktiga förklaringar för obehagligt beteende eller känslor). Alla dessa mekanismer tjänar samma syfte: att skydda individens psyke från smärtsamma eller angstfyllda tillstånd.
Överlag är psykologiskt försvar en viktig del av den mänskliga psykologiska funktionen. Utan dem skulle varje obehaglig tanke, känsla eller minne vi har skapa ohanterlig stress. Dock, om dessa försvar överanvänds eller används på felaktigt sätt, kan de leda till psykologiska problem som ångeststörningar eller depression. Både psykoterapi och kognitiv beteendeterapi hjälper individer att identifiera och förändra oeffektiva försvar, vilket leder till bättre psykisk hälsa.