Psykodynamisk terapi baseras på de teoretiska principerna från psykoanalysen, den första formen av psykoterapi skapad av Sigmund Freud. Inom denna behandling förstås människans beteende snarare som ett resultat av inre känslomässiga konflikter och drifter än bara ytliga reaktioner på omvärlden. Främst behandlas sådana konflikter och drifter som har sina rötter i barndomen och fortsätter att påverka vuxenlivet på ett omedvetet sätt.
I psykodynamisk terapi är terapeutens roll att hjälpa patienten att utforska och tolka sina känslor, drömmar, tankar och minnen som kan vara svåra att komma åt på egen hand. Detta görs i en lugn och priviläggad atmosfär där patienten kan lita på att terapeuten ska ge stöd utan att döma. Terapin syftar till att genom självförståelse och insikt om samband mellan tidiga erfarenheter och nuvarande beteende, hjälpa individen att frigöra sig från fastlåsta och självbegränsande mönster.
Det finns studier som visar på den effektiva och långvariga påverkan av psykodynamisk terapi, speciellt inom behandling av ångest och depression. Men det ska också nämnas att denna form av terapi kan vara tidskrävande och emotionellt utmanande, då det ofta involverar att gräva i svåra och smärtsamma aspekter av vårt förflutna.
