Prolog utvecklades under 1970-talet och uppvisar en unik uppsättning egenskaper jämfört med mer traditionella programmeringsspråk. Till skillnad från språk som till exempel Python och Java, som är förfarandemässiga eller objektorienterade, baseras Prolog på logiken bakom predikattkalkylen, som är en del av matematisk logik. I grund och botten betyder detta att program skrivna i Prolog består av en uppsättning logiska påståenden, och utförandet av ett program innebär att försöka bevisa att ett visst målpåstående är sant givet dessa påståenden.
Prolog baseras på idén om relationsdefinitioner och används ofta för problem som involverar strukturer som listor och träd. Det använder sig i hög utsträckning av rekursion och det passar särskilt bra för de problem vars lösningar kan beskrivas som att hitta en väg genom en labyrint av alternativ. Tack vare dessa egenskaper har det blivit en oumbärlig del för forskning och utveckling inom AI och NLP (Natural Language Processing) program.
Även om Prolog kanske inte är lika populärt eller utbrett som vissa andra programmeringsspråk, erbjuder dess unika koncept och tillämpningar av särskild vikt för personer inom specifika områden som AI, datorlingvistik, och databas-hanteringsområden. Trots att det är ett äldre språk, fortsätter dess relevans genom de unika lösningar och perspektiv det tillhandahåller inom datavetenskap och programmering.
