Kognitiv dissonans beskrevs först av den amerikanske psykologen Leon Festinger på 1950-talet. Enligt Festinger får inkonsekvent information, eller att ha motstridiga attityder, övertygelser eller beteenden, människor att uppleva mentalt obehag. Detta leder till en strävan att minska obehaget och uppnå konsekvens. I praktiken kan detta innebära att vi ändrar våra åsikter, anpassar vår uppfattning om vår tidigare noggranna bedömning eller rent av förändrar vårat beteende för att kväva denna dissonans.
Vad som kan anses vara ’kognitiv dissonans’ kan variera från person till person och är beroende av personers individuella värderingar, tro och övertygelser. Eftersom det upplevs obehagligt, fungerar kognitiv dissonans som en drivkraft för människor att ändra sina attityder, uppfattningar eller handlingar för att skapa en mer harmonisk intern balans. Det kan också vara anledningen till varför människor undviker information som strider mot deras egna övertygelser, vilket kallas för bekräftelsebias. Ett exempel på detta kan vara en rökare som ignorerar varningsetiketter på cigarettpaket.
För att bättre förstå kognitiv dissonans, kan vi ta ett exempel från vardagen. Anta att du är en hängiven miljövän men ändå flyger regelbundet – det skapar en kognitiv dissonans. Du kan lösa detta dilemma på flera sätt: 1) Du ändrar din åsikt om miljön och försöker minska ditt flygande, 2) Du intalar dig själv att ditt enskilda beteende inte har någon större inverkan på klimateffekterna, eller 3) Du kompenserar genom att utföra andra miljövänliga handlingar, såsom att återvinna eller köpa klimatkompensation.
