Jämlikhet, som det anvands i politiken, hänvisar till uppfattningen att alla medborgare bör ha lika rättigheter, möjligheter och tillgång till samhällsresurser. Detta ideal baseras på idén om att alla människor har samma inneboende värde, och därför borde inte några individer eller grupper ha en orättvis fördel över andra. Denna syn på jämlikhet kallas ofta för ”formell jämlikhet”, där lagen behandlar alla lika, oavsett deras bakgrund, ras, kön eller klass.
I den politiska diskursen framträder dock ibland skillnader mellan uppfattningar om vad jämlikhet faktiskt betyder eller hur den bör åstadkommas. Till exempel, medan vissa förespråkar för absolut jämlikhet (där alla få lika mycket oavsett prestation), argumenterar andra för proportionell jämlikhet (där belöningar fördelas proportionellt efter ansträngning och prestation). Det är därmed viktigt att observera att begreppet jämlikhet har olika betydelser och implementeringar inom olika politiska system och ideologier.
Jämlikhet beror också starkt på kulturella, socioekonomiska och lagstiftningsmässiga faktorer i varje land. I många västerländska demokratier, till exempel, är jämlikhet ofta kopplat till politiska rättigheter, social rättvisa och lika möjligheter, med lagar och politik som är utformat för att motverka diskriminering och öka jämställdhet. Men i andra sammanhang kan jämlikhet betyda att tillgodose grundläggande mänskliga behov eller främja jämlik fördelning av resurser.
