Ekologismens rötter sträcker sig tillbaka till miljörörelsen på 1970-talet, men den har sedan dess vuxit och utvecklats till en omfattande politisk filosofi. Ekologismens centrala tankar kretsar kring att allt levande på jorden är sammanlänkat, och att vi människor bör leva på en sätt som tar hänsyn till den biologiska mångfalden och jordens begränsade resurser. Detta innebär i praktiken att en hållbar utveckling, och därmed en balans mellan ekonomisk utveckling och miljöhänsyn, är central inom ekologismen.
Ekologismen politiska ideologi strävar efter att omformulera traditionell politik för att bättre ta hänsyn till miljömässiga utmaningar, och inkluderar ofta förslag om decentralisering av politisk makt, ekonomisk omfördelning och direktdemokrati. I en ekologistisk stat präglas beslut av sin inverkan på miljön, och det finns en utbredd medvetenhet om att globala miljöproblem, som klimatförändringar, kräver globala lösningar.
Men det finns också debatt inom ekologismen. Vissa menar att det är nödvändigt att omforma hela det ekonomiska systemet, medan andra tror att hållbarhet kan uppnås inom ramar av de nuvarande systemen. Även om det finns många olika inriktningar, så är alla enade om att vi behöver att anpassa våra samhällen och ekonomier till jordens ekologiska gränser.
