”Åbäke sä”, bokstavligen översatt till rikssvenska, skulle vara ”och säger hon”. Men i praktiken, och att förstå den i sitt sammanhang, bekräftar denna fras snarare något som någon har sagt eller kommer att säga. Den används som en sorts bekräftelse på att något sägs eller kommer att sägas. Ett exempel skulle kunna vara i en diskussion – en person kommer med ett påstående, och den andra partens svar med ”Åbäke sä” för att indikera att de förstått och accepterat påståendet.
Det intressanta med denna fras är att den skiljer sig så tydligt från rikssvenskans konstruktion. Där det svenska språket tenderar att vara strukturerat och lite formellt, erbjuder ”Åbäke sä” en mer avslappnad och konversationsmässig konstruktion. Den visar tydligt den östgötska dialektens tendens att vara lite mer lös och ledig i sin struktur jämfört med rikssvenskan, men samtidigt förblir den begriplig för de flesta svensktalande.
Den östgötska dialekten är ganska unik inom det svenska språksystemet, med egna regler och nyanser som saknas i rikssvenskan. För den ointroducerade kan det först verka konstigt och kanske till och med obegripligt, men med lite tålamod och öppenhet kan det ge en fascinerande inblick i en annan aspekt av svensk kultur och historia. ”Åbäke sä” är bara ett exempel på detta.
