Faraday-effekten, uppkallad efter den brittiska forskaren Michael Faraday, är ett unikt fenomen i elektromagnetism där polarisationen av ljus roteras som respons på ett magnetfält längs dess riktning. Effekten rymmer sig, bland annat, inom optisk dataöverföring och analys av stjärnatmosfärer.
Zeemaneffekten är en fundamental fysikalisk effekt som beskriver hur en ändring i magnetfältet påverkar uppförandet hos ljuset som emitteras från ett atomlager. Detta fysikaliska fenomen blev grundläggande för att förstå många av universums mest djupgående mysterier.
Zeeman-effekten är en grundförutsättning inom kvantfysiken, och det är den som tillåter för en detaljerad förståelse för växelverkan mellan ljus och materia. Genom att ändra ett magnetfält, kan man observera förändringar i atomarspektra, som är följden av denna effekt.