Atmosfärstryck likställs ofta med ”lufttryck”, och det är precis vad det är – trycket som vårt planetens atmosfär utövar. Detta tryck påverkas av faktorer såsom höjd över havet, väder och temperatur. Sensorer för atmosfärtryck, även kända som barometriska trycksensorer, är utformade för att mäta detta tryck. Dessa sensorer utnyttjar generellt sett piezoresistiva, kapacitativa eller resonansegenskaper hos materialet de är tillverkade av för att registrera förändringar i atmosfärtrycket.
En sensor för atmosfärtryck består ofta av tunna membran som kan böjas av växlande lufttryck. Denna deformering översätts till en elektrisk signal som sedan kan läsas och tolkas av en processor. Beroende på om övervägande använder piezoresistiva, kapacitativa eller resonande metoder för att mäta atmosfärtrycket, varierar tekniken som används för att omvandla dessa tryckförändringar till elektriska signaler.
Sensorer för atmosfärstryck används i ett brett spektrum av applikationer. Väderstationer och meteorologiska institutioner använder dem för att övervaka väderförhållanden och förutsäga klimatförändringar. De används även inom flygteknik, både för att hjälpa till att stabilisera flygplan i luften och för att ge viktig information till piloten. Andra tillämpningar inkluderar dykning, där de används för att bestämma dykdjupet, och inom forskning där de används för att utföra noggranna atmosfäriska studier.
