Maktfördelning, även känd som maktdelning, är den process och princip genom vilken makten delas och balanseras mellan olika enheter inom en organisation eller ett land. Denna princip är avgörande för att upprätthålla balans och stabilitet, eftersom den förhindrar att all makt koncentreras till en enskild enhet eller individ. Genom att säkerställa en sund kontroll och balans kan korruption, maktmissbruk och tyranni effektivt förhindras.
Konceptet för maktfördelning är särskilt framträdande inom politik och statlig styrning, där det ofta struktureras i form av en uppdelning av den verkställande, lagstiftande och rättskipande makten. Denna ”trias politica”, som myntades av den franske filosofen Montesquieu, är grundläggande för funktionen av demokratiska system. Den innebär att varje gren av statsapparaten tjänar en specifik funktion och har möjlighet att hålla de andra grenarna ansvariga, vilket skapar en jämvikt och ständig kontroll.
Maktfördelning är dock inte begränsad till politiska och statliga system. Det är lika viktigt i företagsstrukturer och andra organisationer för att förhindra att för mycket makt koncentreras till en individ eller en liten grupp. Genom att dela makten mellan olika delar av företaget eller organisationen, som den verkställande ledningen, styrelsen och aktieägarna, kan man garantera kontroll och balans och därigenom förhindra maktmissbruk och korruption.
