Ett sätt att förstå Kerr-effekten är att se på ljus som ett vågfenomen. Ljus kan betraktas som elektromagnetiska vågor som består av elektriska och magnetiska fält som oscillerar i olika riktningar. När sådana vågor stöter på ett magnetfält, påverkas fältets polarisation på ett särskilt sätt beroende på magnetfältets styrka och riktning. Detta är kärnan i vad som kallas den magnetooptiska Kerr-effekten, en särskild form av Kerr-effekten.
Kerr-effektens påverkan märks mest i material som har starka magnetiska egenskaper. Den magnetooptiska Kerr-effekten innebär att reflektionen av polariserat ljus från en magnetiserad yta varierar beroende på magnetiseringen. Fenomenet kan därför användas för att studera magnetiska fenomen på mycket små skalor – ända ner till nanometers skala – vilket har formulerat grunden för nanoteknologi.
Användningsområdena för Kerr-effekten är omfattande. Tekniken används bland annat inom dataförvaring för att läsa information på optiska disklagringssystem. Genom att utnyttja Kerr-effekten kan man med en stor grad av precision mäta magnetiska egenskaper hos nanolegitimerade system – som minnesenheter i datorer och andra datalagringsenheter.
