Go är utvecklat med särskilt fokus på produktivitet och skrivbarhet. Målet med Go är att kombinera den effektiva exekveringshastighet som finns i tävlingsorienterade språk som C och C++ med användarvänligheten hos språk som Python och JavaScript. Go uppnår detta genom att tillhandahålla rena och klara syntaxer, vilket gör det lätt för utvecklare att läsa och skriva kod. Språkets enkelhet minimerar också behovet av omfattande programvaruproblem och maximerar utvecklarens produktivitet.
I Go hanteras parallellism genom vad som kallas Go-rutin. En Go-rutin är en tråd av exekvering, men till skillnad från traditionella trådar i operativsystemet, är Go-rutiner billigare att skapa och förstöra. De är också mycket lättare att hantera när det gäller multitrådprogrammering med parallellism i åtanke. Dessutom inför Go konceptet med kanaler för att förbättra kommunikationen och synkroniseringen mellan dessa Go-rutiner.
Ett annat centralt koncept i Go är dess förhållningssätt till objektorienterad programmering. Go har typer och metoder, men det saknar flera traditionella egenskaper för objektorienterade språk som klass och arv. Istället använder Go strukturer för att definiera komplexa datatyper. Och genom principen om mönster kopplat till gränssnitt, kan Go uppnå polymorfism, som i andra språk uttrycks genom klasser och arv.
