Ficks lag är egentligen två lagar som tillsammans beskriver diffusion, vilket är spridningen av partiklar, värme eller andra egenskaper genom ett medium. Adolph Fick introducerade dessa lagar 1855 för att förstå hur gaser och vätskor sprider sig och dessa principer har varit centrala för studier inom fysik, kemi och biologi sedan dess.
Ficks första lag beskriver den initiala hastigheten för diffusion och kan uttryckas som “flödet av partiklar är proportionellt mot koncentrationsskillnaden och omvänt proportionellt mot avståndet”. Med andra ord, diffusion sker snabbare när koncentrationsskillnaden är stor och avståndet kort. Ficks andra lag beskriver hur diffusionen utvecklas över tid. Denna lag är mycket mer komplex och kräver kunskap inom matematisk analys för att förstå i detalj.
Ficks lag kan användas för att förstå en stor mängd fenomen, från hur en doft sprider sig i ett rum till hur läkemedel transporteras i kroppen. Det är dock viktigt att notera att Ficks lag är en förenkling och antar att alla partiklar rör sig slumpmässigt. I verkliga tillämpningar kan andra faktorer som temperatur eller magnetiska fält påverka diffusionen.
