Diktaturen som styrelseform har alltid till syfte att garantera och behålla makten hos en enskild person, en liten elitgrupp eller en viss institution. Det har varit ganska vanligt genom historien och finns fortfarande kvar i vissa länder idag. En dikator har obegränsad makt och kan regera utan vare sig lagarna eller det civila samhällets inskränkning. Detta kommer oftast till uttryck genom exempelvis censur av media, politiska repressalier, bestraffning av dissidenter och ibland också tortyr och politiska mord.
Diktaturer kan grupperas i flera kategorier beroende på hur de kommit till makten och hur de utövar densamma. Autokratiska diktaturer innefattar monarker som har absolut makt och militärdiktaturer, där armén har tagit över makten. Teokratiska diktaturer är religiöst styrda och befogenheter tillhör ofta en hög präst eller religiös ledare. Om en politisk elitgrupp besitter makten, kallas det ofta för oligarki.
Trots sin negativa innebörd kan diktatur ibland framstå som attraktivt för de som lever under instabila politiska förhållanden. Med ett tydligt (om än diktatoriskt) ledarskap kan lag och ordning återställas, i alla fall tillfälligt. Dock tar denna ”ordning” ofta formen av repressalier mot politiska motståndare och undergrävande av medborgerliga rättigheter, vilket på sikt kan resultera i inbördeskrig eller andra former av social orolighet.
