Demokrati, ursprungligen bildat från de grekiska orden ”demos” (folk) och ”kratos” (kraft), innebär i sin huvudsakliga form ett system där folket förvaltar makt och myndighet genom att välja representanter till ett legislativ. Principerna för demokratisk styrning går tillbaka till antikens Aten och har sedan dess utvecklats till olika former inklusive direkta och representativa demokratier. Direkt demokrati innebär att alla medborgare har rösträtt på lagförslag och beslutsfrågor, medan representativ demokrati innebär att medborgarna väljer representanter till ett legislativt organ som tar ställning till lagförslag och politiska frågor.
Det är emellertid inte tillräckligt att ett land regelbundet håller allmänna val för att vara en fullständig demokrati. Även om fria och rättvisa val är en avgörande del av en demokratisk process, omfattar det även normer som mänskliga rättigheter, rättssäkerhet, och fri press. Eftersom demokrati avser att sätta makten i händerna på folket, är yttrandefriheten också oerhört viktig, och därför spelar fri press en fundamental roll i att främja yttrandefrihet och hålla makten ansvarig.
Även om demokratisk styrning har väldigt många fördelar, som till exempel tillhandahållande av politisk stabilitet, framsteg och hållbar utveckling, så finns det även några utmaningar. Ett exempel på dessa utmaningar inkluderar det demokratiska dilemmat om majoritetens tyranni, där majoritetens vilja kan kränka minoritetens rättigheter. Detta speglar den delikata balansen inom demokratier mellan folkstyre och individuella friheter och rättigheter.