För att börja med, innebär termen ”basic” i denna slangkontext att någon är obemärkt, oinspirerande eller genomsnittlig. Det började användas på detta sätt i den amerikanska popkulturen kring 2010-talet. Vanligtvis riktas det mot någon (oftast, men inte alltid, en kvinna) som konsumerar populärkultur på ett ohämmat och okritiskt sätt. Typiska exempel kan innebära att tycka om populära tv-program eller musik, att följa modetrender utan att lägga till någon personlig twist, eller att vara beroende av populära sociala medier och de trender som går där.
Den stereotypa ”basic” personen är också ofta kopplad till konsumtion av vissa produkter och varumärken som anses grundläggande. Till exempel, dricker pumpkin spice latte från Starbucks eller äger kläder från massmarknadsmärken som H&M. Detta ses som ett uttryck för brist på originalitet och självständig smak.
Det intressanta med ”basic” som en slang-term är att den ger upphov till en sorts social konkurrens, där individens förmåga att förfina sin smak och vara ’unik’, blir en fod för skryt och bedömning. Även om det ibland kan vara menat på ett lekfullt sätt, kan ordet ”basic” vara missbrukande och i förlängningen ett tecken på vår kulturs förmåga att stigmatisera och döma dem som inte uppfyller förväntningarna på individualitet och originalitet.
