Ginikoefficienten är ett mått på ekonomisk ojämlikhet, och används för att mäta fördelningen av inkomster eller förmögenheter inom en befolkning. Ginikoefficienten mäts genom disponibel inkomst, det vill säga den inkomst som finns tillgänglig för en person eller en familj efter att skatter och avgifter har betalats.
Ginikoefficienten kan användas som ett mått på hur jämlikt inkomstfördelningen är inom en befolkning. En utdragen fördelning, med en hög ginikoefficient, är tecken på hög grad av ojämlikhet, medan en mer sammanpressad fördelning, med en lägre ginikoefficient, innebär lägre ojämlikhet. Ginikoefficienten är ett viktigt verktyg för att kunna mäta och jämföra ojämlikhet mellan olika länder och befolkningsgrupper.
Ett exempel på hur man kan beräkna ginikoefficienten kan se ut så här:
Antag att vi har en befolkning som består av 5 personer, och deras disponibla inkomster är:
Person 1: 5 000 kronor
Person 2: 10 000 kronor
Person 3: 15 000 kronor
Person 4: 25 000 kronor
Person 5: 40 000 kronor
För att beräkna ginikoefficienten för denna befolkning följer vi dessa steg:
- Sortera inkomsterna i stigande ordning, så att person 1 har den lägsta inkomsten och person 5 har den högsta inkomsten.
- Dela befolkningen i två lika stora grupper, så kallade quintiler. Quintil 1 består av de två personerna med lägst inkomst, och quintil 2 består av de tre personerna med högre inkomst.
- Beräkna medelinkomsten för varje quintil.
Quintil 1:
(5 000 + 10 000) / 2 = 7 500 kronor
Quintil 2:
(15 000 + 25 000 + 40 000) / 3 = 25 000 kronor
- Beräkna ginikoefficienten genom att ta det högsta medelinkomsten i quintil 2 och dividera med det lägsta medelinkomsten i quintil 1, och sedan multiplicera med 100.
Ginikoefficient = (25 000 / 7 500) * 100 = 333,33
I det här exemplet har vi en ginikoefficient på 333,33, vilket innebär att inkomstfördelningen är ganska ojämn, eftersom det finns stora skillnader i medelinkomst mellan de olika quintilerna.
