Statsskick frågar sig, ”Vem bestämmer, och hur?” Det avser den mest grundläggande organiseringen av en statlig enhet, inklusive vem som har makt, hur den makten utövas och vilka mekanismer som finns för att byta ut de som utövar den makten. Det berör intrikata och ibland komplexa frågor som om beslutsfattande är demokratiskt (medborgarna har makt genom omröstning) eller autokratiskt (en individ eller grupp har all makt), vilken roll lagen spelar inom staten och om det finns separata grenar av regeringen med distinkta uppdrag och ansvar.
Historiskt sett har statsskick varierat kraftigt, från monarkier till demokratier, teokratier till diktaturer. Nutida statsskick kan vara republiker, där en president är statsöverhuvud, eller konstitutionella monarkier, där en monark fungerar som symbolisk ledare men den verkliga makten ligger hos en demokratiskt vald regering. Till och med inom dessa kategorier kan exakta maktstrukturen skilja sig kraftigt mellan olika länder.
Statsskicket kan förändras över tid, antingen gradvis genom ständig evolution av lagar och regler, eller mer plötsligt genom revolutioner eller kupper. Förändringen av ett statsskick kan ha djupgående effekter på en nations ekonomi, kultur och samhälle, liksom dess relationer med andra suveräna enheter. Det är därför en av de mest grundläggande och viktiga aspekterna av samhällsstrukturen och politiken.
