Federalism är ett statsskick där makten delas mellan en central regering och individuella stater eller provinser inom ett land. Systemet är utformat för att erbjuda en balans mellan centralt och lokalt styre, och att se till att inget maktcenter blir för dominerande. Länder som USA, Tyskland, Kanada och Australien följer alla detta statsskick.
Federalismens struktur innebär i sin tur att både centralregeringen och de mindre staterna eller provinserna har egna särskilda befogenheter. Till exempel kan dessa två nivåer av regeringen påverka skattepolitiken, men bara federala regeringen kan förklara krig och göra utrikespolitiskt beslut. De mindre staterna eller provinserna har ofta ansvar för områden såsom hälsovård, utbildning och lokal lagstiftning.
I praktiken fungerar federalismen genom att de två olika regeringsnivåerna samverkar för att säkerställa en effektiv styrning. Detta kan ofta innebära kompromise lika mycket som konflikter, då de olika regeringslagen har till uppgift att balansera sina intressen och behov. Trots detta är en del kritiska mot federalism, med argument att det kan leda till ineffektivitet och byråkrati, medan andra ser det som en skyddsmekanism mot alltför centraliserad makt.
