Kognitiv psykologi är en relativt ung gren inom psykologin, med rötter tillbaka till 1950-talet då forskare började fokusera mer på de mentala aspekterna av beteende istället för de beteendevetenskapliga fundament som dominerade inom psykologin vid den tiden. Den kognitiva psykologin går hand i hand med forskning inom neurovetenskap, datorvetenskap och artificiell intelligens. Dess fokus ligger på högre psykologiska funktioner som tänkande, inlärning, språk, minne, uppmärksamhet och beslutsfattande.
Kognitiv psykologi betraktar människohjärnan som en dator som processar, lagrar och tolkar information. Precis som en dator tar vi in information, behandlar den och ges sedan utfall baserat på den information vi har tagit emot. Forskare inom kognitiv psykologi använder ofta experimentella metoder för att förstå de underliggande processerna i människans kognitiva förmågor. Dessa experiment kan inkludera minnestester, problemlösningssituationer och uppgifter för att mäta uppmärksamhet.
En viktig applikation av kognitiv psykologi finns inom utbildningspsykologi, där förståelsen för hur vi lär oss och lagrar information kan hjälpa till att förbättra undervisningstekniker. Andra områden inkluderar arbetspsykologi, kognitiv neurovetenskap och artificiell intelligens. Det som gör kognitiv psykologi så fascinerande är dess potential att öka vår förståelse för oss själva och vår kapacitet att tänka, minnas och lösa problem.